En kristen tro är inte en psykologisk krycka for människor i hopplöshet, utan en starkt existentiell grundval for livet i tid och evighet


En kristen tro är inte en psykologisk krycka for människor i hopplöshet, utan en starkt existentiell grundval for livet i tid och evighet
 
Med en kristen tro menar jag en religiös tro, en tro på Gud och en tro på Jesus Kristus Guds son, världens frälsare. Med religion menar jag «en allvarlig och social inställning hos individer eller grupper riktat mot en makt eller makter, som de anser ha den yttersta kontrollen over deras intresse och öde (skjebne)».
 
Många religiösa människor kallar den makten Gud. I kristendomen är Gud bl.a. allsmäktig, allvetande, allgod och allestädes. Det är genom Jesus Kristus och den heliga Ande som de kristna lär känna vem Gud är.
 
1.  Religionen som svar på existentiella spörsmål
Man kan analysera religionen från dess funktioner. Till exempel religion har en intellektuell funktion (att förklara världen och människans plats i världen) och den har en socialetisk funktion.  Här vil jag framhäva religionens funktion av att besvara existentiella spörsmål som:
 
1.1.Vad innebär det att vara människa?
1.2.Varifrån kom jag och vart är jag på väg?
1.3.Varför finns det lidande och död?
1.4. Finns en mening med livet och lidandet?
1.4.1.Vad blir det för resultat av det jag gör idag, i morgon, vad blir det för resultat av hela mitt liv?(Tolstoj).
1.4.2.Varför skall jag leva, varför skall jag önska något, varför skall jag göra något? (Tolstoj).
1.4.3. Finns det i mitt liv en mening som inte skall förintas av döden, vilken oundviklig väntar mig? (den yttersta meningen)(Tolstoj: Min bikt) (jfr Åpen.14:13).

Existentiella spörsmål uppstår når människan upplever existentiella kriser, som att drabbas av sjukdom som cancer, tragedier som den 22 juli og katastrofer. Den religiösa människan finner ett tillfredställande svar på de existentiella spörsmålen i sin religion. Genom att besvara existentiella spörsmål kan religion ge livet mening och mål. Den kristna människan får svaret på de existentiella spörsmålen från Jesus Kristus. Vägen til att förverkliga livets mål och mening är Kristi efterföljelse.
 
2. Tre grunnleggende betydelser av ”livets mening/mål”
2.a Livets subjektiva värde och mening (i psykologisk betydning).
2.b Livets sociologisk-objektiva värde/mening (som varje människa har/får enligt andras värdering/bedömning).
2.c Livets inneboende, ontologisk-objektiva värde/mening
 
Den enskilda personens liv har ett subjektivt värde och mening (2.1), om personen upplever livet värt att leva. Detta sker ofta om man kan tillfredsställa sina fundamentala behov, om ens livsplan realiseras som man önskar och har trivsamt jobb, etc.
 
Dostojevskij hävdar at en person kan uppleva sitt liv som meningsfullt om han/hon har en uppgift i livet. Psykiatern V.Frankl hävdar att det finns tre olika sätt att finna livets mening. Att:
  • Njuta värden som man upptäcker i världen
  • Skapa värde
  • Lida for andra
2.1 Livets objektiva mening kontra livets subjektiva mening
Oavsett hur vi upplever vårt liv, kan andra människor värdera det som objektiv-meningslöst eller objektiv-meningsfullt. En persons, exempelvis Eriks liv, kan värderas som följer:
 
1) Eriks liv har nyttovärde (som en värdefull person som bidrar till samhällets bästa). Från denna synvinkel kan olika individer ha olika värde: Kongen, statministern, Einstein, Moder Tereza, etc., kan värderas som mer värdefulla än andra människor.
 
2) Eriks liv har affektiv värde (om Erik har nära och kära för vilka han betyder något och som betyder något för honom). Det affektiva värdet är avhängig av socialt nätverk.
 
3) Eriks liv har moralisk värde, avhängig av hans karaktär och moralisk integritet. En person som er en god medborgare, som uppfyller sina plikter i olika sammanhang brukas anses ha högre moralisk värde än exempelvis en tjuv, en skurk eller kriminell.
 
2.1.1  Fyra olika sätt att relatera Eriks objektiva livs mening och hans subjektiva livs mening
  1. Erik upplever sitt liv som subjektiv-meningsfullt/värdefullt, och andra människor värderar Eriks liv som objektiv-meningsfullt.
  2. Erik upplever sitt liv som subjektiv-meningslöst/värdelöst, men andra människor värderar Eriks liv som objektiv-meningsfullt/värdefullt (jfr.Churchill).
  3. Erik upplever sitt liv som subjektiv-meningsfullt, men andra människor värderar Eriks liv som objektiv-meningslöst (jfr Hitler).
  4. Både Erik och andra värderar Eriks liv som objektiv-värdefullt/meningsfullt.
Oavhängig av hur andras värderar/bedömer Eriks liv, är det viktigaste for Erik att han upplever sitt liv som meningsfullt. Hans ontologisk-objektiva värde gör honom likevärdig med alla människor.
 
2.2. Livets ontologisk-objektiva värde/mening och dess andra värde/mening
Varje livssyn/religion är primärt intresserat av frågan: är det mänskliga livet värdefullt i sig själv, har det inneboende värde/egenvärde?
De flesta religioner svarar ja på detta spörsmål (Åp.14:13). 
 
Livets ontologisk-objektiva värde/mening
pil-ned

Livets psykologisk-subjektiva värde/mening (upplevd mening)

pil-opp
Livets sociologisk-objektiva värde/mening (tillskrivas av medmänniskor)
 
Pilen skall tolkas som: Kan påverka positivt.
 
Meningen upplevas når man relaterar sitt liv til något större än ens eget liv.
  • Kristendom grundar människliga livets värde i Guds bild i människan, 1Mos.9,6
  • Livets mål eller yttersta mening är gemenskap med Gud i detta liv och efter döden, Åp.14:13.
  • En kristen finner i Åp.14,13 svar på Tolstojs spörsmål (punkt1.4.3, ovan)
  • För en kristen er den ontologisk-objektiva meningen det viktigaste och ger kraft, mod och hopp i livets alla situationer. Alltså kristen tro är icke en psykologisk krycka, men ett fast existentiell fundament.
Av Antonio Barbosa da Silva
Antonio-Barbosa-da-Silva.jpeg
Professor emeritus
Ansgar Teologiske Høgskole
 
Publisert 1. juni 2017